Dubbelrotationsturbinen med radiell strömning

Den här unika turbinlösningen utgör själva grunden för STAL och turbinföretaget i Finspång.

Birger Ljungströms första skiss till dubbelrotationsturbin redan 1894

Men det skulle dröja till 1904 innan arbetet återupptogs på grund av att Birger hade så många uppfinningar på gång. Då hade man kommit fram till den slutliga utfomningen (se skiss nedan) av Ljungströmsturbinen, som då hade enastående fördelar jämfört med motsvarande axialturbiner. Ett kompakt skovelsystem med färre skovlar, som dessutom var smalare, hög relativhastighet mellan de motroterande skovelsystemen och därmed högre verkningsgrad. Nackdelen var de två utgående axlarna, som krävde två elgeneratorer.

1908 grundades AB Ljungströms Ångturbin, ALÅ, vid Lövholmen i Stockholm, och där byggdes den första provturbinen på 500 kW.

De mycket lyckade proven med 500 kW turbinen gav ALÅ trygghet i övertygelsen att turbintypen skulle bli en succé på marknaden. Ångturbiner för elgenerering hade en stor framtid, insåg man.

Etablering i Finspång 1913

På en arkivhylla i slottet fann vi denna eleganta företagsskylt från 1913, som förmodligen har suttit på stora porten. Skylten är utförd i facettslipat glas med svart bakgrund och namnet i guld. Skylten finns att bese i museet..

Första leveransen

Första turbinen B-1, på 1000 kW levererades i maj 1913 till Willesden London, från verkstäderna i Finspong till vilka man hade flyttat i mars 1913. Samtidigt tecknades första ordern på ett turboelektriskt fartygsmaskineri - se separat artikel.

På bilden nedan syns B-1 med öppet skovelsystem, medan 500 kW provturbinen syns i bakgrunden. Man kan notera att yttersta skoveltrumman är täckt av en diffusorring, som endast finns belagd för denna första maskin. Den var uppenbart inte nödvändig.

Asea tar över 1916

Anledningen var att Asea strävade efter att leverera kompletta anläggningar till alla de kraftstationer som vid den tiden började planeras. Efter upprepade misslyckade försök att förvärva STAL lyckades Asea till slut att förvärva Nobels aktiepost för att få majoritet och därvid bli huvudägare av STAL.

Framgångsrik försäljning

Ljungströmsturbinen var en maskin i världsklass och exporten var relativt omfattande trots att försäljningen från Finspång till utlandet begränsades av att STAL endast var licenstagare med begränsat marknaadsansvar. De grundläggande patenten fanns i bolaget AB Ljungströms Ångturbin. STAL fick däremot leverera innerturbinerna, som ju var de tekniskt mest krävande delarna i aggregatet. Den första licenstagaren, Brush, använde också STALs 3-fas turbogeneratorer trots att man var ett elektrotekniskt företag. Dessa snabbgående generatorer var inte allmängods vid den här tiden.

Turbinerna på bilden är installerade hos I/S Nordkraft i Ålborg. Installerade 1924 och 1928. På den tiden kunde man som synes även kosta på sig en elegant inramning.

Ångkraftverket i Västerås

År 1917 startade Vattenfall ett ångkraftverk i Västerås som skulle fungera som reservkraftverk för Älvkarleby vattenkraftverk i norra Uppland. Ångkraftverket byggdes ut i flera etapper till 1959. Vid flera tillfällen installerades ångpannor, turbiner och annan utrustning som var världsledande. Bl.a. då världens största radialturbiner på 65 MW. Här finns idag bevarad utrustning från 1915 och framåt. STAL har levererat sex turbiner och AB de Lavals Ångturbin två aggregat.

B-253 Joensuu, eller "Svarte Petter" - en komplett turbin-generator ur första generationen

Bilden visar "Svarte Petter", en dubbelrotationsturbin av första generationen. Den överensstämmer i princip med första beställningen från 1912. Maskinen var avsedd för turboelektrisk framdrivning av ett fartyg. Admissionsdata är 8 bar, 250 °C och effekten är 200 kW.

Den här klenoden ägs av museet och förvaras i företagets förråd. Tyvärr kan vi fn inte visa turbinen pga platsbrist.

Museet äger ytterligare en komplett turbin-generator, "Klippan", B-nr 490, med effekten 600 kW och levererad 1929 till Klippans Finpappersbruk. Även den är förrådsställd på företaget.